Huay Tung Tao är en konstgjord sjö vid foten av Doi Suthep, ungefär tjugo minuter norrut från gamla stan, med bambuhyddor på pålar längs stranden och Doi Pui som fond. Du hyr en hydda, beställer mat dit och blir sittande med fötterna i vattnet i tre timmar. Det kostar nästan ingenting, det kräver ingen planering, och det är det bästa som finns i Chiang Mai en eftermiddag när du inte orkar med ännu ett tempel.
Så fungerar hyddorna
Runt hela sjöns östra strand står rader av öppna bambuhyddor på pålar, en del med golvet nästan i vattenytan. Systemet är enkelt: du väljer en ledig hydda, någon från restaurangen bakom kommer ut, och du betalar en fast summa för att sitta där så länge du vill. Sedan lägger du en beställning, och maten kommer ut till hyddan.
Man äter på golvet på en matta, ofta med en liten uppfälld kant mot vattnet. Maten är enkel nordthailändsk restaurangmat — grillad fisk, papayasallad, omelett, stekt ris, öl i hink med is. Det är inte gastronomi, men fisken grillas på plats och priserna är rimliga för läget. Se street food i Chiang Mai om du vill veta vad rätterna heter.
Praktiskt: ta med kontanter. Kort fungerar inte hos de flesta stånden, och det finns ingen uttagsautomat vid sjön.
Vad kostar det att komma in?
Vid infarten sitter en bom där en mindre inträdesavgift tas ut per person, och fordon betalar separat. Utlänningar betalar mer än thailändare. Vi har inte kunnat bekräfta beloppen mot en officiell källa — området förvaltas av militären och inte av nationalparksmyndigheten, och taxan publiceras inte — så kontrollera vad som gäller i bommen. Summan är liten; det är hyddan och maten som utgör kostnaden för dagen.
Hyddhyran är också ett fast belopp per hydda, inte per person, vilket gör att det blir billigare ju fler ni är. Frågar du efter priset innan ni sätter er slipper ni diskussionen efteråt.
Kan man bada i Huay Tung Tao?
Ja, och det gör folk. Det finns avgränsade badområden med flytande bojar, sandiga partier och uppblåsbara ringar att hyra. Vattnet är sötvatten från bergen, svalt, och siktdjupet är måttligt — det är en dammliknande sjö, inte en kristallklar bergstjärn. Många nöjer sig med att sitta i vattenbrynet.
Ett par saker att veta. Botten blir djup snabbt utanför de markerade zonerna, och det finns ingen livräddare. Under regnperioden juni till oktober stiger vattennivån och delar av stranden ligger under vatten; i slutet av torrsäsongen kan nivån i stället vara låg och kanten lerig. Bäst är sjön i november till februari.
När ska du åka dit?
Sen eftermiddag, från fyra och framåt, är sjöns bästa tid. Värmen har släppt, ljuset ligger på bergssidan bakom vattnet och solen går ner bakom Doi Suthep. Det är också då lokalborna kommer, vilket är en del av charmen.
Lördagar och söndagar är sjön full av thailändska familjer — flera generationer per hydda, högtalare, hela dagen. Det är trevligt men högljutt. Vill du ha lugn, åk en vardag, då kan du ha en hel strandsträcka nästan för dig själv. Under skolloven i april och oktober är det fullt även mitt i veckan.
Hur tar du dig dit?
Sjön ligger norr om Chiang Mai University, bortom Kanalvägen. Det tar cirka tjugo minuter från gamla stan.
| Sätt | Fungerar det? |
|---|---|
| Skoter | Bäst. Rak, lätt väg, ingen bergskörning. Se hyra scooter i Chiang Mai. |
| Grab eller Bolt | Enkelt dit. Svårare hem — täckningen är tunn vid sjön, särskilt efter mörkrets inbrott. Boka hemresan i god tid eller be restaurangen ringa. |
| Cykel | Görbart för den vältränade, mest på platt väg. Se cykla i Chiang Mai. |
| Röd songthaew | Går att förhandla fram, men kräver att ni avtalar returen. Läs röda songthaew i Chiang Mai. |
Hemresan är den del folk missar. Det finns inga bilar som väntar vid sjön på kvällen, och att stå i mörkret utanför bommen och trycka på Grab-appen är inte en bra avslutning på en fin eftermiddag.
Vad mer finns runt sjön?
Området är större än stranden. Det finns en grusväg runt vattnet som används för löpning och mountainbike, ett par kaféer med utsikt över sjön mot berget, och längre in fält där lokala klubbar tränar. Vissa perioder finns paddelbrädor och kajaker att hyra.
Sjön är för övrigt inte naturlig. Den anlades som vattenmagasin, och att den blivit stadens favoritplats för en söndagseftermiddag är en bieffekt snarare än en avsikt. Det märks: det finns ingen entréhall, ingen souvenirbutik och ingenting som är byggt för utländska besökare. Du är gäst på en plats som redan används av andra, och det är precis vad som gör den bra.
Vill du göra en halvdag av det ligger sjön vid samma bergsmassiv som Doi Suthep–Pui nationalpark, och en förmiddag uppe på berget följd av eftermiddag vid vattnet fungerar bra. Vill du ha vatten att bada i i stället för att sitta vid är Grand Canyon Water Park och Bua Thong Sticky Waterfalls de närmaste alternativen.
Kort om Huay Tung Tao
- Läge: vid foten av Doi Suthep, norr om universitetet
- Restid: cirka 20 minuter från gamla stan
- Inträde: mindre avgift per person och fordon, utlänningar betalar mer — kontanter, kontrollera beloppet i bommen
- Hyddorna: hyrs per hydda, maten beställs dit
- Bäst: vardagseftermiddag, november–februari
- Ta med: kontanter, badkläder, myggmedel till kvällen
Det här är rätt plan för en trött dag
Huay Tung Tao är inte en sevärdhet och tål inte att behandlas som en. Åk dit utan ambition, ta en hydda längst bort från parkeringen, beställ grillad fisk och stanna tills solen gått ner bakom berget. Det är en av få saker i Chiang Mai som blir sämre av att planeras.
En sak att räkna med under våren: rökperioden lägger ett grått lock över dalen och bergssidan bakom sjön syns knappt, vilket tar bort halva anledningen att sitta där — se burning season i Chiang Mai. Fler alternativ finns i bästa utflykterna från Chiang Mai.
